Modig

Jag visste inte om jag skulle döpa inlägget till Mod, eller rädsla eller fobi...

I allafall:
Idag har jag varit modig. Jag har nämligen gjort något jag är väldigt rädd för.
Att vara modig betyder inte bara att göra farliga och svåra saker, som att bestiga berg eller segla ensam jorden runt, utan riktigt modigt är att göra något man är väldigt rädd för.

Jag har dödat en spindel! Fast jag är inte säker på att den är död...men det var så här att jag fick syn på en bautastor spindel på väggen i Linus rum. Nu pratar vi STOOOOOR spindel...

Först fick jag panik och sprang omkring i lägenheten och visste inte vad jag skulle göra. Sen ringde jag Linus och frågade var han var (ifall han var i närheten så han kunde komma hem och hjälpa mig, men han var för långt bort och när jag berättade att det var pga en spindel så sa han att han vägrar, han tycker lika mycket illa om dom som jag)

Jag fick panik igen och började tänka hur jag skulle göra. För NÅT var jag ju tvungen att göra. Det går ju bara inte att strunta i att ta bort spindeln. Alltså den var STOOOOOR!! Typ 5x5cm..det är STORT!! För mig med spindelfobi så är ju en liten spindel stor, och därför var den här i dinosouriestorlek. Fy fan..jag kan knappt skriva om det så äckligt tycker jag det är.

Men i allafall, för många år sedan när jag bodde hemma hos mina förädrar så såg jag en stor spindel inne på toaletten, då var det knappt att jag kunde ta mig ut från toan. Givetvis var det inne på gästtoan, ni vet en sån där liten toalett som man går in och backar ur..typ. Där satt spindeln på väggen ovanför dörren och bara tanken på att jag var tvungen att låsa upp dörren och öppna dörren och gå ut genom dörren UNDER spindeln fick mig att panika då. Men jag tog sats och for ut genom dörren.
Stängde dörren efter mig och hoppades att spindeln inte skulle rymma.. straxt därefter kom min mamma hem och jag berättade för henne om den STOOORA äckliga livsfarliga spindeln, och att hon var tvungen att ta bort den.
När hon gick in och tittade efter den var den givetvis borta!!!!
Hon skulle då även gå till affären och jag fick väl lite panik där igen, först över att spindeln var spårlöst borta, och sen att hon skulle lämna mig ensam en stund i samma lägenhet som spindeln. Jag satte mig på en stol i köket med fötterna uppdragna under mig och hade koll på ingången till köket under hela tiden hon var och handlade. Kände mig skitlarvig.
Mamma fnissade väl mest åt mig och tyckte nog att jag var bra löjlig och kanske lite väl överdriven när jag sa att jag flyttar härifrån, jag kan inte sova här i natt om vi inte hittar spindeln. Jag planerade för att ringa nån kompis som jag kunde få sova hos.
När hon sen kom hem och tog av sig skorna så fick hon syn på en stor jävla spindel vid skohyllan!
DÅ förstod hon varför jag var så uppjagad, för den var STOOOR!!
Hon tog dammsugaren och sög upp den och slängde dammsugarpåsen ute i soporna direkt.
Mamma var min hjälte och jag slapp att flytta den kvällen..hehe.

Ikväll visste jag att jag måste göra precis likadant. Dammsuga och sen slänga påsen direkt, för tänk om inte spindeln dör av att bli dammsugad??
Det var ju bara det att jag alltid sen den gången med spindeln på toan har tänkt att jag aldrig skulle kunna göra så. Bara tanken på att hålla i dammsugaren och veta att spindeln sugs in i röret och far förbi där jag håller mina händer. Det är bara några mm mellan spindeln och mig då. Att jag sen då måste stänga av dammsugaren och öppna för att komma åt påsen. Tänk om spindeln är kvar i röret, eller ännu värre, ramlar ut ur hålet där i påsen?? Eller att jag tar i påsen och tittar på ena siden hela tiden för att se att den INTE kryper ut där, och den nyss har krupit ut på andra sidan där jag inte ser, och den nuddar mig. Ah fyyyy faaan! Det är så äckligt!!

Men vet ni?
Jag gjorde det!!!
Så nu är jag lite stolt över mig själv ändå... MEN..det innebär också att det finns risk för att det kommer fler spindlar! *ryyyyser*

Jag försökte hitta en bild på nätet (som man får låna) på en liknande spindel, men jag klarade inte ens av att titta på bilderna. Jag har sån fobi!

När jag var liten minns jag att vi hade en stor bok som handlade om vilda djur. Den tittade jag ofta i, men när jag kom till sidan där spindlarna var så kunde jag inte ens ta i bladet, utan tog allra längst ut i hörnet med tumme och pekfinger och vände blad.

Usch...nu kommer jag gå och titta på alla väggar och golv hela tiden efter spindlar...jag hatar det! Vi måste flytta!!!! *S* Nä..skojja bara. Men ärligt...jag skulle lätt flytta om det skulle visa sig att det kommer in fler såna där monster!

Nu ska jag ta en dusch...jag lovar, jag kommer rysta på handduken innan jag torkar mig. Jag kommer rysta kläderna innan jag tar på mig dom. Jag kommer ta i saker och ting långt ut i kanterna och rysta eller vända på det så det för att se att det inte sitter en jävel där.

Inte ens katterna kan hjälpa mig...Yatzy skulle bli lika rädd som jag för spindeln, och Maxi skulle väl bara leka med den och vem vet då var spindeln hamnar tillslut..hehe.

Har du någon fobi?